I tider när tekniska framsteg och utveckling gör att föråldrade metoder blir mindre använda angrips ofta det nya med ursinnig och enögd kraft samtidigt som man inte riktigt vill se fördelar med ny teknik och nackdelar med den gamla.
Om man ser till fotografiets utveckling har det digitala verktyget övertagit nästan helt och hållet.
Fördelarna med digital teknik är många:
Fantastisk bildkvalitet, suverän förmåga att arbeta i befintligt ljus, ingen filmkostnad, resultatet kan betraktas nästan omedelbart. Total kontroll av tonomfång, kontrast, färger och valörer o.s.v.
Det tas en massa fotografier och det finns en uppsjö av nya fototidningar med kluriga tips för alla som fotograferar. Att få ett ganska proffsigt resultat är inte längre förbehållet en initierad grupp av hobbyfotografer och yrkesfotografer.
Många kan manipulera sina bilder i datorn och får där utlopp för sin lust att skapa.
(Jag tycker själv att man tröttnar på alla möjligheter)
Nackdelen med digitalfoto visar sig här i och med att tekniken blivit enklare att hantera och det då produceras en massa tråkiga ointressanta fotografier.
Men det betyder också att kraven på de som har kunskaper och bildkänsla ökar. Konkurrensen från massan blir starkare. Det räcker inte med att vara en mörkrumsexpert och kunna allt om framkallningstricks. Det blir det konstnärliga som betyder något.
En duktig fotograf och konstnär hittar alltid fram till sin egenart.
Han kommer att kunna hantera fördelarna med med mindre omständlig teknik och utnyttja detta kreativt.
Tyvärr har regler och teknikfundamentalism styrt både konst och fotografi.
Det beror på att många som till större delen har sin grund i tekniska kunskaper blir desperata och rädda när den skakar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar