I slutet av 80-talet när persondatorer började bli vanliga så förklarade en nybliven datorägare till mig att nu behöver man inte kunna teckna längre.
Jag skakade på huvudet och tänkte att då vet man inte vad teckning är- att det handlar om gestaltningsförmåga som man måste uppöva.
Man har lärt sig att se och med det uppövat känslan för form, rytm, djup och rörelse.
Det är det man tränar på en utbildning i konst och på en musikutbildning tränar man sitt musiköra.
Det här gäller alla yrken att den som kan sitt yrke ser om det har fuskats och om det är okunnigt gjort.
Men inom konst så kan man se att kvalitet får vika för det som är taffligt men beräknande.
Man trycker på de knappar som tilltalar en bredare oskolad publik.
Och om datorer kan programmeras att göra konst som tilltalar publiken så befinner vi oss i just det tillstånd som - att nu behöver man inte kunna teckna längre...
