Jag har arbetat med digital teknik och reproduktion i nästan 25 år. Under den tiden har den digital tekniken utvecklats, framförallt har de digitala kamerorna blivit enormt mycket bättre.
Från början använde jag mig av två st Profoto blixtaggregat och en mellanformatskamera med filmformatet 6x7cm som sedan scannades.
Resultatet blev inte alls av den extremt höga kvalitet som det blir om man nu använder en professionell digitalkamera och är duktig på att sätta belysning rätt.
Sedan följer alltid en del små justeringar på bildskärmen innan man gör en utskrift.
Bildskärmarna har också blivit mycket bättre och man behöver inte göra en massa provtryck.
Givetvis kan inte en bildskärm visa exakt hur trycket kommer att se ut eftersom det är två olika system för färgåtergivning - additativ resp. subtraktiv.
Färgerna på en bildskärm RGB blir vitt och tryck CMYK svart.
Jag har även scannat vissa verk men här är en fundamental skillnad mellan att fotografera av en målning som hänger korrekt belyst. Scannern rör sig på mycket nära håll över bildytan och läser av detta.
Resultatet korresponderar oftast dåligt med hur man upplever målningen som alltid ses från ett avstånd.
Och det är också så som konstnären vill att det skall ses.
Ett dagsljus från ovan är givetvis det ultimata för upplevelsen av måleri som fanns på de gamla museerna och konsthallarna ( och de bästa ateljéerna) Nu kan man inte alltid få tillgång till detta och då är ett artificiellt ljus en kompromiss. Lysrör är nog det sämsta och även alltför direkt riktade spotlights.
I somras anordnade jag en utställning i små rum och då satte jag upp spotar med ledljus 4000K.
Eftersom det var i närhet till ljuset utomhus (mitt torp på landet) så kunde man jämföra och det var faktiskt inte så stor skillnad på upplevelsen av konstverken - inne eller ute.
Så som en kompromiss är de moderna ledljusen inte så fel.
Ljus består av fotoner och alla fotografer vet att man med hjälp av bouncers och paraplyer "slår sönder " dessa för att belysningen skall bli bra vid återgivning av objekt.
Man kan också tänka på de gamla förstoringsapparaterna där lampan satt högt upp i en pelare.
Den allra bästa filmscannern "Imacon" har just en sådan "pelare".
Sedan blir ändå resultatet i en flatbäddskanner med s.k. dialock relativt bra kanske är det på grund av att filmytan är så liten ofta 24x36mm.
Vissa professionella fladbäddskanners verkar ha ett något högre dialock som kanske blir en kompromiss.
Jag har testat att scanna små akvareller och gouacher på mycket slätt papper upp till A4 och resultatet har ofta blivit bra.
Men om papperet har en grain så blir den alltid alltför markerad ungefär som man sätter ett släpljus på en ojämn yta.
Och olja på duk blir katastrofalt dåligt.
Men som vissa okunniga tror att det inte krävs justeringar innan man gör en slutlig utskrift är omöjligt.
Med erfarenhet av sina verktyg vet man efter att sett bilden på skärmen hur resultatet blir och efter ett litet provtryck ser man vilka nyanser som måste korrigeras.
Visst kan vem som helst trycka på print och få till en hyfsad utskrift med hjälp av tekniken.
Men för att till fullo ta tillvara den digitala reproduktiontekniken så måste man ha konstnärlig kunnande och känsla för färg och nyanser.
Det tar tid att lära sig och kräver dessutom talang.
Kunnande kostar men i längden kostar okunskap mycket mer.
Det kan vara svårt för okunniga att inse vad kunnande är vilket jag ofta och nyligen upplevt.
Om man skapar grafiska konstverk med hjälp av digital teknik som t.ex. konstprofessor KG Nilson så skapas verket på bildskärmen för att sedan tryckas.
Och här måste man också veta hur resultatet ska överensstämma med det tänkta.
Tekniken har en stor fördel genom att man kan göra provtryck som man sedan kan justera.
Detta är mycket svårare med serigrafi och litografi där varje färg trycks separat.
Ett grafisk konstverk som detta av KG Nilson består av minst 10 olika färger.
Bilden är gjord i datorn med utgångspunkt från en skiss.
När jag och KG tar fram ett grafiskt blad så sitter vi tillsammans hela vägen
och skapar verket utifrån hans skiss.