torsdag 21 december 2017

Hötorgskonst del I

Att "måla tavlor" är ett bland mina kollegor nedsättande uttryck för att man ägnar sig åt måleri som är slentrianmässigt utfört och ointressant (om än duktigt gjort.)
Så när någon som inte riktigt kan koderna frågar mig om jag gjort någon "tavla" så uppfattar jag det som kritiskt. Och att "göra en tavla" betyder också att man gjort ett misstag.

När man kategoriserar hötorgskonst så är massproduktion ett av epiteten.
Men det behöver absolut inte vara dålig konstnärlig kvalitet bara för att ett verk finns i en stor upplaga. Affischer kan hålla hög konstnärlig kvalitet och kan också betinga ett högt värde på marknaden i motsats till hötorgskonst.
Rysk affischkonst


















Det är med få undantag en regel att konst som får ett värde över tid håller en hög konstnärlig kvalitet.
Tiden är den bästa kritikern.
Populistisk konst bygger på det sentimentala som att man t.ex. känner för konstnären eller kanske motivet påminner om något man sett i barndomshemmet.
Det blir subjektivt irrationellt när dessa känslor styr över förnuft och förmågan att se.
Man kan likna det med att ha smutsiga glasögon på sig.

Den klassiska fiskaren eller älgen i solnedgång har ersatts av konst som härmar bildmässiga grepp från kända popkonstnärer från 50-60 tal som Andy Warhol och Robert Rauschenberg.
Det är usla bilder där ett fotografi av en välkänd person blandas med måleriska effekter i ett slags collage. Man kan se Elvis, Madonna m.fl. och i Sverige - Zlatan.
Warhol gjorde ikoniska porträtt av kändisar som Mao, Marilyn Monroe, Ingrid Bergman och Mick Jagger.  Han var i sin tid med att göra det banala till stor konst och hans grafik ligger högt i värde.

Andy Warhol utgår från fotografier av kända personer
tekniken är oftast serigrafi (silkscreen) 









Stackars Zlatan...grön och man slänger färg på honom
Bilden till vänster säljs av Expressen och är ett gicléetryck.
Till höger har någon lekt Jackson Pollock.


Inga kommentarer: