måndag 31 december 2012

Dagarna blir längre men tiden går

Matisse tillfrågades en gång om han ångrade något i sitt liv och då svarade han "att jag inte tecknat mer". (källa osäker)
Visst skulle jag också vilja teckna och åter teckna samt måla och åter måla...,
Och allting annat jag inte hinner med.
Men ibland tänker jag att man kanske måste acceptera och inte gräma mig över alla år som förflutit och all förspilld tid. Livet har gett mig erfarenheter som jag lever med och kan ta hjälp av i mitt fortsatta konstnärskap.

Igår kom jag faktiskt till en insikt.
Familjen begav sig till Kockums isbana för att åka skridskor.
Jag hade inte åkt på minst 25 år.
När jag var i de yngre tonåren tränade jag bandy flera dagar i veckan.
Dessutom åkte vi när jag var barn ofta skridskor ute på sommartorpet och Vänerns isar.
Jag hade förhoppningar om en storstilad insats så att sonen skulle få uppleva vilken skridskoåkare hans pappa är.
Den första kontakten med isen kändes som att jag aldrig hade åkt.
Jag tänkte att detta går åt skogen.
Men efter en halv minut for jag iväg nästan som i fornstora dagar.

Kontentan av detta är att har man en gång lärt sig så finns det där och det krävs bara lite praktik.
Så har man lärt sig teckna och måla så krävs det bara lite uppvärmning.
Men det gäller att våga misslyckas och inte ge upp.
I sport är i för sig fysiken av större betydelse, det finns knappast någon 50-åring i elitfotbollen men i konsten desto fler.

2013 skall jag teckna mycket och träna fysiken.







söndag 30 december 2012

Sanning

Möjligheterna som finns att uttrycka sig i text genom internet är fantastiska  men tyvärr har det skrivna språket brister och kan omedvetet eller medvetet misstolkas.
En sats kan beroende på sammanhanget, ordföljd eller betoning få helt annan innebörd.
t.ex Är han klok? resp. Han är klok.
I det första fallet tolkar man ofta frågan som ett påstående i motsats till den andra.
Därför lägger man till exempel och tillägg för att försöka undvika missförstånd.
Flera tidningskribenter har gjort det för vana att endast citera de stycken som passar.
Gärna i syfte att misskreditera meningsmotståndare eller skapa eget berättigande.
Det senare är mer och mer vanligt bland skribenter och journalister.
Man skapar motståndare med suspekta åsikter som passar in i den gängse debatten för att visa hur viktig man är. Kanske upplever man konkurrens från de som är mer insatta, utbildade och erfarna?

Jag upplever detta tydligt inom mitt eget område, konst och kultur, men det är säkert så överallt.
Åsa Linderborg från Aftonbladet är ett bra exempel på problemet.







fredag 28 december 2012

Ny skrivare och provokation

Igår fick jag min nya skrivare, en stor klump som krävde fem mans ( tre män och två kvinnor) ansträngningar för att få in i ateljén.
Jag valde en Epson 9900 eftersom jag är van vid en sådan sedan ett par år och den är robust och driftsäker. Dessutom ger den mycket bra resultat.
Många frågar om hållbarheten på printarna men alla testresultat visar på utmärkta resultat.
Håller bättre än många traditionella metoder. Jag har en del äldre grafik och fotografier som gulnat kraftigt.

Inom konstgrafiken finns det här och var ett motstånd mot bruket av digitala verktyg och hjälpmedel.
När motståndet kommer av rädsla eller okunnighet är det reaktionärt och kontrakreativt.
Konstgrafiker har ofta varit gynnade i att kunna försörja sig på sitt konstnärskap.
Ett verk som kan mångfaldigas kan spridas och delta i utställningar på många platser.
Dessutom har konstgrafik en slags inbyggt gott rykte som fint hantverk oavsett den konstnärliga kvaliteten.

Ovanstående argument kan kanske delvis förklara en viss avoghet till digitalt framställd konstgrafik.
Men den digitala tekniken är en del av vår tid och avstår man från att utnyttja den är man inte med i tiden. En bra konstnär kan klara sig utan den men också använda sig av den och utveckla sitt konstnärskap.

De som hårdast förkastar är ofta de som enbart är grafiker och inte konstnärer...

För en tid sedan presenterade David Hockney konst gjord på Iphone och Ipad, det var imponerande.
Har man testat att teckna på dessa vet man vad svårt det är.
Det finns helt nya möjligheter och har man lärt sig att måla och teckna är det fascinerande på vilket sätt man kan arbeta. Många konstnärer som jag vet jobbar med det är i grunden traditionella och mycket kunniga och har därför gjort riktigt bra verk.
I de senaste versionerna av apparna för Iphone och Ipad har dessa blivit ännu bättre och medger riktigt högupplösta bilder.

Som i all konstgrafik finns ett motstånd och en karaktär i tekniken som bär fram konstnärliga möjligheter om man har kunskapen och känslan.

Provocerande är det för många grafiska fundamentalister som hänvisar till ett regelverk.




lördag 22 december 2012

Jultankar

Igår var jag på min sons julavslutning som ägde rum i  s:t Johanneskyrkan i Malmö.
Det var uppträdanden och sång av barnen från skolan bl.a. var min Carl-Axel med i en kör.
Allt var ambitiöst och seriöst genomfört och gjorde ett hoppfyllt intryck.
Det kristna inslaget var lagom närvarande men ändå påtalat - det är en del av vårt kulturarv.
Julen firas till minne av Jesus födelse och den har vi firat i Sverige i många hundra år.
Jag tycker det är viktigt att det historiska arvet görs levande eftersom det lär oss att förstå nuet och framtiden.
Om man förnekar det historiska arvet är man likgiltig för de som skapat grunden för vår egen tid på jorden.  Människans historia är fylld av grymheter och förtryck, men även av godhet och skapandekraft.
Tyvärr har religionerna ofta använts för det förstnämnda.
Religionen har använts som ett medel att tvinga människor till underkastelse av de som önskat få makten istället för det som det borde varit.
En personlig angelägenhet i sökandet efter meningen med livet.

Det primära för oss nu och avgörande måste vara att se till att kommande generationer får en lika vacker jord att leva på som funnits under den tid som människan befolkat den.
Därför är fred och miljö det som är viktigast att enas om.

Fred mellan folk eftersom annars kan vi inte enas om åtgärder för miljön.
Här är religionerna inte enande utan oftast splittrande. Det problemet är kanske olösligt när många troende ofta står för en intolerans som är absurd.
Det gäller även många politiska livsåskådningar och nationell fundamentalism.
Gränsen är egentligen hårfin vad som är religiöst eller det föregående.
Kanske är allt egentligen religion eftersom det kan användas som medel av makten?
Exempel finns.
Speciellt främjade för världsfreden är det i varje fall inte.

Miljön kommer inte i fokus förrän den blir en politisk maktfaktor.
När stora naturkatastrofer inträffar i den demokratiska världen blir den en realitet för folket och politikerna inser nödvändigheten i åtgärder. I totalitära stater kan det bli uppror om inte de styrande gör något.
Kortsiktighet och egoistiskt handlande är alltför vanligt. Det är Guds vilja eller oekonomiskt...
Det behöver inte innebära en större uppoffring för att bli medveten om de åtgärder som krävs för att jorden skall förbli en bra plats för människan att leva på.

Okunnighet är den största fienden.
Men jag tror att vi klarar av det, det finns hopp.


I Sverige finns det två politiska partier som gärna vill framstå som miljömedvetna.
Tyvärr verkar båda vara påverkade av okunnighet och utopier.
De politiska partierna i Sverige är i grunden demokratiska så vem som helst kan bli medlem.
Men det verkar som att en slags romantisk falang får fram sina förslag som i grunden är ogenomtänkta.
I synnerhet i Centerpartiets fall extremt korkade och reaktionära.
Båda partierna borde fokusera på fred och miljömedvetenhet istället för att försöka vinna röster från väljare med extrema åsikter.


Julavslutning med Bladins skola, Malmö





onsdag 19 december 2012

Ateljéombyggnad

Har byggt om i ateljén och studion under ett par veckor.
Bl.a fixat ett förråd och en mysig matplats.
Snart kommer den nya printern...






tisdag 11 december 2012

Lukasplansch 2012

Lukasgillet 2012
Min plansch inför julgillet på Grand i Lund.
"Isfritt hav" ca 210cm x160cm
En kommentar till den globala uppvärmningen och oförmågan att komma överens om åtgärder.
I blickfånget en yppig blondin med nazitecken + andra ideologer.


söndag 25 november 2012

KG Nilson ny grafikmapp

KG har gjort en ny grafikmapp på temat Stockholm.
Det är tre grafiska blad tryckta med gicléeteknik och producerade av Ulf Stålhane Edition ©

Svd Accent

lördag 24 november 2012

Mera

Fick respons från en kollega på Facebook angående upplevelsen av "Svenska konstnärer".
Han hade för en tid sedan blivit uppringd. Personen påpekade "inget dåligt sällskap du kommer med i".
Märklig marknadsföring kan jag tycka, som att dela ut gratisprover till kändisar och sedan säga att XX använder våra produkter.

Tyvärr finns det i konstbranschen mycket aktörer som likt senaste bluffen färgar fläskkött rött och kallar det för oxkött.
Det är inget fel på fläskkött men man ska inte fuska och sälja det som ox.

Inte heller hobby och amatörkonstnärer, men man ska inte profitera och lura, det är oetiskt.

Dessutom har man "lexikonett Amanda" med 10.000 konstnärer presenterade.
För det första heter det "lexikonet".
Kanske inget fel i det även om man direkt  tar information, bilder och text från hemsidor.
Men med tanke på övrig verksamhet är jag misstänksam. Att försöka verka seriösa och goda är det värsta som finns.
Tycker också att det märkliga beteendet att ringa upp och skälla ut mig visar på en slags naivism.
Det gör ju att jag reagerar och kollar upp.
Oproffsigt.




torsdag 22 november 2012

Skumt eller seriöst?

Idag ringde en man med dolt nummer från något som hette "Svenska konstnärer" och erbjöd mig medlemskap eftersom många hade "rekommenderat" mig.
Jag tackade vänligt för erbjudandet men ville kolla upp deras hemsida vad det är för nåt.
Han berättade att bl.a, Roj Friberg och Peter Dahl var medlemmar.
Det gjorde mig lite fundersam.
De flesta medlemmarna är vad jag betecknar som amatör eller hötorgskonstnärer.
Däremot finns det V.I.P medlemmar - undrar om de betalar avgiften på 450:-?
Där såg jag bl.a Gerhard Nordström.
Frågan är vad en konstnär av hans dignitet har i detta sällskap att göra?
Är det så att man lockar med dessa namn för att få medlemmar?
De har nära 4000 medlemmar och om de betalar 450:- var blir det en ansenlig summa per år -
1,800.000...
En nättidning, lexikon, erbjudande av webbplats är inget dyrt och komplicerat. Kan skötas i en skrubb på en dator.

Kanske inget oseriöst men jag undrar ändå

Sedan kommer följande.
Jag erhåller ett mail där jag välkomnades som medlem:


Välkommen som medlem på SvK, Här finns de flesta av Sveriges Etablerade konstnärer,
just nu 3978 st. behöver du support är det bara att skriva eller ringa till
redaktionen. SvK@kultur1.se Din redaktör är Marcus Öhlander.

Med vänlig hälsning
     

Sara Jansson, currator
08 411 47 70 växel
vip@kultur1.se
10 00-22 00
www.svenskakonstnarer.se SvK, Nordens största internet galleri, Rekommenderad
*avgift. och invalskriterier.
SvK är Sveriges och Nordens största internetgalleri .
www.KULTUR1.se Sveriges Kulturnätverk
www.magasinett.net Kulturmagasin för inbjudna 
skribenter
www.konstkvarteret.se
www.galleriett.net månadsutställning
www.vykort1.se
www.lexikonettamanda.se Konstbiografiskt lexikon, med över 10000 biografier
www.konstnarslexikon.com 
www.kulturnytt.se
www.kulturannonser.se
www.konstnarslexikon.se
etc..
Medlemskap kostar 450 kr serviceagift som är avdragsgill Inbetalning gör du 
till: PlusGiro 1511552-0 med betalningsmottagare KULTUR1AB



Uppfattade detta som att jag blivit medlem - det är den vanliga frasen när man anmält sig till olika saker eller sökt medlemskap.

Blev givetvis irriterad eftersom jag inte vill bli medlem - och definitivt inte på ett telefonförsäljar beteende.
Skrev ett mail:


Hej
Jag hoppas att ni inte tar upp mig som medlem.
Fick ett samtal från någon idag som erbjöd medlemskap.
Jag vill absolut under inga omständigheter bli medlem!!!!!!!!

mvh
Ulf Stålhane

ps.
om ni upptar mig i någon medlemslista kommer jag att kontakta och anmäla
er till BUS.



Lite bryskt men med tanke på omständigheterna och framförallt mailet och att jag inte ville mot min vilja hamna i någon medlemsförteckning. Dessutom med erfarenhet från telefonförsäljare...
En stund senare ringde mannen upp från ett dolt nummer (bara det!)
och var otrevlig och tyckte jag svarat oförskämt och att så gör man inte.
Jag påpekade mailet att det lät som jag blivit medlem mot min vilja men det lyssnade han inte på så jag la på.
Sedan fick jag ett mer sansat mail från en kvinna som förklarade att dom inte alls vill ha medlemmar som inte vill.
Summasummarum,
Mailet där man välkomnade mig som medlem var illa formulerat och blir under omständigheterna uppfattat som ett agerande som skapar irritation över att hamna i ettsammanhang man inte önskar och inte heller fått tid att reflektera över. Imorgon skall jag träffa en kollega från KRO och tänkte berätta om detta.
Kanske han känner till vad detta är för en organisation?
Seriös eller oseriös.












tisdag 6 november 2012

Seminarium om digitalgrafik - bilder

5:e november hade jag bjudit in till ett seminarium om konstgrafik framställd med digitala verktyg.
Jag föreläste om etiska och konstnärliga aspekter, skillnaden mellan reproduktion och originalgrafik och avslutade med exempel på arbetsmetoder.
konstprofessor KG Nilson berättade bl.a. om processen bakom ett av hans tryck i Gicléeteknik.

Publiken på ca 35 personer bestod av konstnärer, grafiker, gallerister, konstföreningsfolk och andra intresserade. Det ställdes frågor och det gavs svar.














måndag 29 oktober 2012

Teckningsbok

När jag började min konstutbildning ansågs grunderna i teckning som ett av yrkets hörnstenar.
Sedan blev vissa skickligare än andra men vissa saker skulle man kunna.
Visst finns det intressanta konstnärer som egentligen inte kan dessa grunder men de påstår sig i varje fall inte kunna och absolut inte försöka lära ut det som de inte kan.
Skriver man en bok om teckning som går igenom grunderna i teckning och inte som en filosofisk personlig betraktelse är det nödvändigt att kunna och förstått.
Alla perfekt engelsktalande kan inte skriva en lärobok i engelska t.ex.
Och åt andra hållet kan jag hyfsad engelska men hade aldrig kommit mig för att skriva en lärobok i engelska ens för nybörjare.
Men nu gäller det något inom konst och då är det amatörismen som gäller. Man vänder sig till nybörjare och då behövs inget ansvar för att det som skrivs är korrekt.

Jag såg ett roligt inslag i Parlamentet där Henrik Dorsin skulle vara självlärd och pratade låtsats engelska, franska och tyska. Det lät som språken men var obegripligt. Även Yngve Gamlin på sin tid pratade något liknande.

Mitt inlägg kommer av en ny bok om teckning som jag tittade i idag. Boken är skriven av en svensk akvarellkonstnär .
Den är ambitiös med mycket illustrationer och påkostad. Men den är en fullständig katastrof.
Jag har under mina år som lärare sett suspekta läroböcker inom konst som främst försöker lura nybörjare men dom har ett glättigare yttre som varnar.
Denna boken är så pretentiöst och kvasipedagogiskt upplagd att den kommer att förleda ambitiösa som tror att de får lära sig något.
Till exempel visar författaren bl.a ellipser och modeller som är tecknade som av en okunnig nybörjare.

Frågan är om det är förlaget eller författaren som skall kritiseras för falsariet?
Författaren har också stulit pedagogiska exempel från andra böcker om teckning men missförstått dessa kapitalt.
Förlaget skall kritiseras för att ha släppt fram en dilettant och uppmuntrat honom.
Man borde eftersom det trots allt är en fackbok låta boken granskas av fackkunskap.
Men nu är det ju "bara" konst och inget viktigt som beskrivs...

Författaren är det faktiskt synd om eftersom han uppmuntras i sin hybris av andra okunniga och amatörer.

Jag har 8 års utbildning inom teckning, skulptur och måleri. Sedan har jag bl.a. varit pedagogiskt verksam som  lärare och huvudlärare på Skånska Målarskolan under 18 år.
Dessutom är jag aktiv konstnär.
Jag har gjort kompendier om teckning och hållit föreläsningar men jag hade varit väldigt självkritisk i att göra en bok om teckning och nog velat samarbeta och ta råd från kollegor för att hålla högsta kvalitet.
En filosofisk upplagd bok om mina personliga erfarenheter, frågor och tankar om ämnen skulle bli mindre tillrättavisande och pretentiös.

Det finns några bra korrekta böcker om teckning som betytt mycket för mig.
Bl.a. Peter Dahls "Modellteckningens grunder" och  även Björn Melins och Torsten Paulssons böcker är  bra.  Ibland kan de vara präglade av författarens personliga konstsyn men det är inget fel utan en värderingsfråga.

Av utländska som jag kommit i kontakt med är Arnheims "Gestaltpsykologins grunder" en bibel,
Malins"Så tecknar de stora mästarna"mycket bra  och Nicolaides "The natural way to draw" intressant.
Sedan finns det mer renodlade handböcker om material som "Atlantis stora bok om konstens material"
(tror den heter så).
Och sist men inte minst den eviga sanningen att studera naturen och de stora mästarna.

Jag kommer inom kort att presentera namnet och exempel när jag hämtat mig lite och läst noggrannare -
det  kanske egentligen är en satir?









lördag 27 oktober 2012

Seminarium 5 november

På måndagkväll den 5 november har jag bjudit in till ett seminarium som kommer att fokusera på "Giclée". En konstgrafisk teknik som använder digital inkjet för att åstadkomma konsttryck.
Precis som t.ex. screen och litografi använder man en teknik som även används inom andra verksamheter än rent konstgrafiska.

Det har med rätta uppkommit skepsis mot "Giclée" och det digitala men som med all ny teknik är kunskapen och erfarenheten avgörande och inte minst den konstnärliga förmågan att förstå möjligheterna i tekniken.
En bra konstnär ser de kreativa möjligheterna i alla tekniker när man får tid och möjlighet att arbeta med dem.
I början blir det ofta att men ser förenklade vägar att åstadkomma konstverk.
Efter ett tag upptäcker man vad som är lättköpta effekter och vad som är själva motståndet i tekniken och med andra ord möjligheterna.

Den förhållandevis större tillgängligheten och lägre kostnaden att göra upplagor och tryck kommer givetvis att medföra att en massa dålig grafik kommer fram men också mycket bra grafik från konstnärer som har förmågan att utnyttja potentialen i tekniken.

Hos en del konstgrafiker finns enligt mig en syn på konstgrafiska tekniker som främst ett slags bevarande av en äldre hantverkstradition. Och då blir följden mer ett "Skansen" med grafiker som visas upp och använder gamla verktyg.
Konst handlar inte främst om att till varje pris bevara gamla tekniker då blir följden kreativ stagnation.

Jag vill gärna jämföra fotografins utveckling från analogt till digitalt. Kamerans grundfunktion har inte ändrats speciellt mycket utan bygger fortfarande på "camera obscura".
Film och glasplåtar har ersatts av censorer som registrerar ljuset istället för kemiska processer.
En fotograf som kan ta bra bilder tar minst lika bra bilder med digital teknik.
Stora fördelar finns med den fantastiska ljuskänsligheten, bildkvaliteten och frånvaron av filmkostnad.
Fotografer som till stor del byggde sin kvalitet på mörkrumsarbetet kan få svårt om man inte lär sig den nya tekniken.
Många ifrågasätter om inte fotografin blir sämre när det plötsligt inte finns någon filmkostnad.
Att man slarvar och bara trycker av istället för att komponera och skapa sina foton med eftertanke.
Här kan man se paralleller med digitalgrafik och Giclée.
Ovanstående problematik är egentligen inget nytt utan är kärnan i all konstnärlig verksamhet -
att utföra ett konstnärligt arbete med omdöme och känsla för konstnärlig kvalitet och med en tekniks alla möjligheter och begränsningar vare sig man arbetar med äldre eller nyare.


Det klarar en bra konstnär.





lördag 13 oktober 2012

Höst och ärlighet

Nu är det definitivt höst.
Var ute på torpet idag för att klippa gräset en sista gång.
Dessutom plockade jag in trädgårdsmöblerna och stängde av kylskåpet.
I år har det varit musinvasion - men fällor och, tyvärr, musgift har gjort sitt.
Gillar inte att behöva använda gift men de små marodörerna drar sig inte för att bita sönder elledningar med fara för både sitt liv och huset.

Har under tid följt diverse debatter i tidningar och slås av hur illa journalister behandlar fakta för att kunna skapa sensationer och skandaler.
Undrar om man får lära sig på journalisthögskolan konsten att manipulera texter så att innehållet blir det önskade?
Eller är det den vanliga moralen att lönsamhet går före ärlighet.


söndag 12 augusti 2012

Rött landskap i augustikväll

 Fantastisk rött ljus från båda håll, augustikväll

torsdag 2 augusti 2012

När jag ändå sålt min Magnum-Pentax kanske jag inte ska vara 
nostalgisk utan låta F-1:an gå också?
F-1 n LA 84 ( specialutgåva) med AE sökare och motor, 
100mm 2,8, 35 mm 2,8 samt 50macro
Lagom i samband med OS...

Min Gibson SG från -71 säljer jag aldrig däremot.
Ångrar att jag sålde min fina gamla Fender SuperReverb för rätt länge sen´.
Men inte Volvo Duett -64, fast jag hade den i nästan 20 år.
Hm, har en klassisk Honda 900 F Bol´dor  83:a också kvar...


fredag 27 juli 2012

Klenod Pentax 6x7

Kanske ska jag sälja den eller...
 Den är härlig att hålla i och kika genom sökaren
men inget för dom som vill ha en liten plastkamera i fickan.

torsdag 19 juli 2012

Mitt i sommaren

Målar i min mysiga sommarateljé på torpet.
Olja på pannå och duk.
Tyvärr har vädret inte riktigt tillåtit utomhusstudier.
Men det beror nog lite på min egen vana vid ateljéarbete där man har konstant jämnt klimat.
Måste ut och göra studier och iakttagelser för att fylla på förrådet och bara främst "titta".


Camilla(fru) citerade en bok om kreativitet ungefär så här:
Lär dig hantverket från grunden i 12 år sedan ägnar du 12 år att glömma bort det, för annars hindrar det dig från att bli en bra konstnär.

Jag känner igen problemet som ofta krånglar till det att man "snöar in" på teknik och det är först när "skiter" i det som det fantastiska uppkommer.
Men många missförstår nog detta och förkastar hantverket och det är inte det som är grejen utan tekniken skall bara sitta där - ungefär som när man lärt sig gå.
Om jag skulle börja fundera på hur jag går ramlar jag kanske, i varje fall ville jag nog gå väldigt "silly".


Moln är väldigt spännande...






måndag 25 juni 2012

fredag 23 mars 2012

Ulf Stålhane editions

Jag har under flera år använt mig av digital produktionsteknik för originalgrafiska konstverk. Den grafiska tryckmetoden har varit "giclée" som är ett vedertaget begrepp för tryck med arkivbeständig inkjet på konstpapper.

Det finns stora kreativa fördelar med tekniken men många använder den endast slentrianmässigt för reproduktioner vilket har medfört ett oförtjänt dåligt rykte.
Jag har samarbetat med olika konstnärer bl.a. KG Nilson , Ann Makander och Yrjö Edelmann och förutom mina egna tryck producerat ett flertal editioner.
Målet är att göra tryck med högsta kvalitet både tekniskt och konstnärligt och som är att betrakta som självständiga originalgrafiska konstverk med uttnyttjande av teknikens möjligheter.
Gränser för vad som är att betrakta som originalgrafik eller reproduktion följer inga absoluta skrivna regler utan handlar om konstnärlig känsla och omdöme.

Under 2010 skrev jag en artikel i Grafiska sällskapets 100-års jubileumsbok " 100 år av svensk grafik" och höll en föreläsning på Konstakademin om Gicléetekniken.

Jag är främst konstnär och ser här möjligheterna att stimulera och utveckla konstnärliga kvaliteter.
Historiskt har tekniska landvinningar medfört vitalisering av konsten.

Ulf Stålhane editions © skall producera konstgrafik med ovanstående policy i främsta rummet.
samarbetar med:
Drewex AB som tillhandahåller utrustning och logistik.
Anders Jönsson , teknisk support
Camilla Gewing-Stålhane, fotograf




lördag 4 februari 2012

Vinterland

Ett foto från 70-talet taget vid Vänerns strand mot Lidköping.




måndag 23 januari 2012

Vägen och målet

Nu har jag varit verksam som konstnär i ca 25 år efter avslutat utbildning och kan blicka tillbaka på den tiden som varit och funderingar kring de erfarenheter jag haft.
Det känns som jag fortfarande lär mig och har massor att lära. Har också känt vilsenhet och osäkerhet inför mitt bildskapande och tillvägagångsätt.
Man letar efter en metod som gör att resultatet blir i nivå med den potential som jag tror jag besitter. Under årens lopp har potentialen höjts men kanske inte alltid resultatet.
Man har provat en massa metoder som jag tror varit rätt men ofta är huvudet så fyllt av konventioner och åsikter som lägger sig som en barriär framför att det delvis ändå blir ett
misslyckande.

Konstnärskapet är numera ett så vitt begrepp att man kan bli frustrerad över alla dess definitioner. Följer man direktiven från den gruppering man vill tillhöra gör man kanske det enklare för sig och kan känna sig säkrare.
Samtidskonstnär, klassiskt, performance, koncept, modernist, postmodernist etc. - en butik av åsikter och värderingar
Frågan är hur man väljer det som bäst gör att man åstadkommer verk i nivå med ens potential?
Ska man testa allt och sedan se vad som kändes roligast, för det borde kanske ändå varit det som man har bäst möjligheter i? Eller?
Det låter simpelt men jag tror att det är en förutsättning att man känner glädje i det man gör för att åstadkomma ovanstående.
Då menar jag inte lustigheter och förströelse utan man kan känna glädje i att skapa tragedier som komedier. (jmfr författare). Mörka bilder som ljusa etc.

Som ett övertydligt exempel skulle man kunna ta sprintern som väljer långdistans för att det är inne eller man får mer stöd från förbundet.

söndag 22 januari 2012

Lukasplansch


Varje år samlas ett gäng konstnärer för att måla stora(enorma) planscher till Lukasgillets årliga julgille. Lukasgillet som är över 100år är baserat i studentstaden Lund och det är bara män som är medlemmar...
I år valde jag att göra ett 2m högt porträttgalleri med ifrågasatta ledare och deras förfäder alla med röda slipsar ( vi har en speciell gilleslips för medlemmar)

Lukasmålarna ställer just nu ut på Galleri Jäger/Jansson i samma stad

Juholt, Papandreo, Kadaffi, CG VXI, GIII, DSK,
Berlusconi, Mussolini & Ceasar
klicka för större bild!

måndag 16 januari 2012

Re-mastered

Återfunna fotografier till kollektionen






måndag 2 januari 2012

The Hearing och Roadsigns

Två nya målningar
"Roadsigns" 88x40 och "The Hearing" 92x50
olja på duk
(Klicka för större bilder)