Visar inlägg med etikett Stalhane studio & edition. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Stalhane studio & edition. Visa alla inlägg

onsdag 22 maj 2019

Nya studion för måleri och editioner

Jag har delat upp min nya studio i en printstudio och en måleriateljé.
Lokalerna är superfina och belägna i ett spännande område med närheten till havet.
Det är enkelt att parkera gratis på närbelägen p-plats.
Stalhane studio & edition - tjänster, priser m.m.
Ateljéhuset sett från Borrgatan 4

Från baksidan med min ateljé i mitten 

Från öppethus "Malmo open studios" maj 2019

Laveringar i s/v



onsdag 3 maj 2017

Bäst före datum på konstnärsmaterial och inkjetmedia

Att det finns sista förbrukningsdag eller bäst före datum på mat och dylikt är inget konstigt.
Men hur är det med konstnärsmaterial och bläck och papper till pigmentskrivare?
Att jag undrar är att jag förra veckan skulle testa ett printerpapper inför en större beställning och fick ett dåligt ojämnt resultat. Rullen var en provrulle som leverantören fått för ett 10-tal år sedan men papperet finns fortfarande i sortimentet.
När jag provade samma papper på en A4 från ett nytt samplepack blev resultatet perfekt.
Jag har nog misstänkt att papper faktiskt åldras och egenskaper försämras med tiden.
Alla papper jag använder är arkivbeständiga men det gäller ljusäkthet och förändringar på den utskrivna bilden och inte papperets förmåga att ta emot färg vid tryck.
Papper för inkjet coatas för att ge ett högkvalitavt resultat med briljanta färger och kontrast.
Om coatingen åldras så kan det säkert försämra resultatet om man trycker på ett utgånget papper.
Bläckpatroner har ett bäst före datum och man ska inte använda för gamla patroner.

Det verkar som tillverkare och leverantörer av inkjetmedia inte gärna ligger på stora lager av papper utan man får beställa en tid innan om man har en större beställning.
Därför kan jag undra över en viss återförsäljare som jag vet har stora lager av printerpapper.
De papper och canvas som inte säljs inom en viss tid borde vara odugliga...
Men rabatter på stora inköp kan också vara dumsnålhet om man inte säljer ut och ligger på lager som försämras och blir närmast obrukbara.

När det gäller annat konstnärsmaterial har jag råkat ut för akvarell och gouache som torkat i tuben även om inte den varit öppen. För en tid sedan köpte jag ett antal gouachetuber som var på väg att passera sista datum för halva priset - helt ok.
Vissa oljefärger blir också sämre med tiden.
Däremot håller pastellkritor nog hur länge som helst. Har en gammal låda som är från före 2:a världskriget som är hur bra som helst.
https://studioedition.se

Hur är det med papper och duk?
När man talar om beständighet tänker man ju som sagt på en färdig målning och inte hur duken eller t.ex. akvarellpapperet fungerar att måla på.
Egenskaper på en olje eller akrylgrunderad duk kan säkert förändras under t.ex. 10 år.
Och ett limmat akvarellapper.

Slutsatsen är att man definitivt får akta sig för gammalt printerpapper men det är ju inte så farligt med konstnärsmaterial eftersom man troligen märker det.




onsdag 26 oktober 2016

Ulf Stålhane - Walls - Tires - II etat

Tires - II état 2016
51x29cm
Pigment print 20 ex.
2,900:-

Walls - II état 2016
50x29cm
Pigment print 20 ex.
2,900:-

tisdag 25 oktober 2016

KG Nilson - blandteknik - nya grafiska blad

Har tagit fram två nya grafiska blad där vi har kombinerat etsning med digitalt pigment print.
Det blir spännande med kombinationen av etsningens grova yta och den perfekta printens.

Four red houses

 41x36,5cm

Svart centrum

33,5x25cm

tisdag 19 juli 2016

Vernissage Brösarps konsthall, vattenfall Hallaröd

Först var vi på Brösarps konsthall och
Ann Makanders fina grafikutställning.
Hon visade både äldre och nyare originalgrafik.
Serigrafier, etsningar och giclée/pigment print.
(Alla giclée är gjorda av Stalhane studio & edition.)

På vägen hem till torpet gjorde vi ett besök till Hallaröd på Österlen
där det finns ett vattenfall och en gammal kvarn.
Trolsk natur.






lördag 9 juli 2016

Reproduktion av gouache

Ibland är det tänkt att trycket skall vara originalet så likt som möjligt.
"Näcken" gouache 23,5x22cm
av konstnären och illustratören Bo Vilson 1946

Foto: Camilla Gewing-Stålhane
Digitalt efterarbete och tryck: Ulf Stålhane
Papper: Innova Natural White 315g
Beställare: Remus Wilson för Bovilgården,Torsby



torsdag 7 juli 2016

Jubileumsutställning Bästekille konsthall 15 år


Vernissage söndag den 10 jui kl. 13.00 - 16.00.

Olle Baertling
Ulla Buhre
Ann Blom
Carl-Johan De Geer
Marianne Lindbergh De Geer
Torsten Hylander
Petter Kreuger
Eva Larsson
Ann Makander
KG Nilson
Madeleine Pyk
Ulf Stålhane
Birgitta Westberg

Bilder från hängningen i onsdags
Lägg till bildtext
























måndag 27 juni 2016

Vad är litografi egentligen?



Litografi är plantryck och görs på sten eller som offsetlito.
På en speciell litosten arbetar man direkt med krita eller tusch.
Metoden är komplicerad och bygger på principen att fett och vatten stöter bort varandra.
Vid offsetlito görs en bild på en genomskinlig ritfilm och sedan följer en fotokemisk process för att föra över bilden till plåten.
Jag har själv under åren gjort två litografiska upplagor men då fått hjälp av en erfaren tryckare.
Litografi är en komplicerad tryckteknik och de flesta konstnärer låter en tryckare hjälpa till med tryckningen.
Vid färglitografi görs en sten eller plåt för varje färg som måste tryckas separat på tryckpapperet.
Ett tryck med åtta färger kan då behöva tryckas lika många gånger som antalet färger.

Offsetlito kan vara gjort som ett vanligt rastrerat tryck på konstpapper och tangerar då ibland reproduktioner.
Litografisk tryckpress för stenlito


















Begreppet litografi känner många till och fått stå för konsttryck vare sig det är reproduktioner eller originalgrafik.
Tyvärr har många inte klart för sig vad det är för grafisk teknik utan man accepterar även att en modern teknik som bläckstråleutskrifter får hamna under begreppet litografi.
Man vet att Picasso gjorde litografier.

Varför kallar man en utskrift gjord med en bläckstråleskrivare för litografi?
Namnet "giclée" och "pigment print" är vedertagna beteckningar på kvalitetsutskrifter gjorda med pigmenterat bläck och på arkivbeständigt papper.
Givetvis vänder man sig främst till grafiskt okunniga och kunder som är dåligt insatta i konst.

Det verkar ofta som man försöker höja pigmentutskrifters status genom att anknyta till klassiska och "fina" namn på de material som används.
Canson och Hahnemühle använder ofta namnet "etching" på sina papper för inkjet.
(etching = etsning)
För att få tekniken att låta mer hantverksmässig kallar man sig "master printer" och "konsttryckeri" när det egentligen är fråga om digital kopiering.

Det här skapar bara misstro och dåligt rykte mot en teknik som har stora kreativa möjligheter för seriösa konstnärer och grafiker.

Att fotografera en målning digitalt och sedan skriva ut den i en printer är egentligen reproduktion
Kallar man sedan trycket för litografi är det givetvis falsk varubeteckning.

Varför inte trycka litografi på ett litotryckeri så har man ryggen fri?

Gränsen mellan reproduktion och originalgrafisk verk följer inga bestämda regler utan det handlar om konstnärligt omdöme och känsla för  den grafiska tekniken möjligheter och uttryck.
Uttrycket i en oljemålning eller akvarell bygger ofta på teknikens egen särart så när man då skriver ut ett foto av målningen blir det bara en fotografisk avbildning.
Även om kvalitén på fotografiet och trycket är bra.

En metod kan vara när bilden anpassas till den grafiska tekniken och blir ett självständig grafisk version av en förlaga i en annan teknik.

Digitala trycktekniker har givetvis tagit över mycket inom den rent grafiska branschen.
Även inom konstgrafiken har de digitala verktygen gjort sitt intåg och man kan ta hjälp av dem helt och hållet eller i vissa moment av processen.

Att skapa ett grafisk konstverk i datorn och skriva ut med en printer är lika kreativ och kräver samma konstnärlig känsla för teknikens möjligheter som vilken annan grafisk metod som helst.
Arbetet med bildskärm och ritbord kan ses motsvara när man tecknar på litostenen eller ritfilmen.
En fördel är att man enklare kan få fram provtryck för bedömning under arbetets gång.
Dessutom arbetar man inte spegelvänt.

En intressant och kreativt spännande vidareutveckling av den nya tekniken är att göra en manuell efterbearbetning med hjälp av traditionella grafiska metoder som screentryck, djuptryck och monotypi. Eller vice versa.
Man kan ta det bästa och fördelar av flera tekniker.



Det är slutresultatet som räknas.

stalhane studio & edition ›››
giclée, pigmentprint och konstfotografering

Daumier 
Bonnard





måndag 9 maj 2016

Om papper för pigmentprint och giclée

information om det klassiska franska akvarellpapperet Arches:
"Tillverkningen sker i en rundviramaskin som gör det möjligt att producera en varierande gräng: grov, kallpressad, varmpressad. Pappret limmas med gelatinlim och lufttorkas sedan, för att färgen ska behålla sin lyskraft även om pappret skrapas och raderas.
Den naturliga vitheten (inga optiska blekmedel), antimögelbehandling och neutralt pH-värde gör att pappret kan lagras länge."

Det framgår att papperet har speciella egenskaper för akvarellmåleri med vatten och penslar.
Det är en väldig skillnad på ett ritpapper som har helt andra egenskaper för att passa blyerts och kritor t.ex.
Ett grafikpapper för koppartryck skall med hjälp av tryckpressen ta upp tryckfärgen som finns i etsningens eller torrnålgravyrens fina linjer som graverats eller etsats på kopparplåten. ( Eller numera även på plexiglas m.m.)
Papper för screentryck, högtryck (träsnitt,linoleumsnitt etc.) och litografi är utprovade och tillverkade för att ge ett så bra resultat som möjligt för den speciella grafiska tekniken.

När man tar ett akvarellpapper eller grafikpapper och skriver ut med en modern bläckstråleskrivare med pigmentbläck så blir färgerna inte alls så briljanta som det blir på ett papper som belagts med en speciell coating.
Det finns en mängd tillverkare och en uppsjö av coatat papper  för inkjet och pigmentprint.

Att konvertera ett akvarellpapper med ovan nämnda egenskaper till att passa inkjet är egentligen väldigt dumt.
Som att först göra en fantastisk produkt och sedan inte använda sig av de speciella egenskaperna.
Det borde vara smartare att ta fram ett papper som efter coating ger bäst resultat istället.
Det finns betydligt billigare enklare men coatat papper som ger fint resultat, så själva coatingen och den processen är inte våldsamt fördyrande.

Som vanligt är det kanske girighet och okunnighet bakom samt att inkjettekniken är relativt ung.
Man vill säkert anspela på klassiska namn och tekniker som "etching" och "aquarelle".

Jag har alltid tyckt att papper för pigmenttryck är oproportionerligt dyra i förhållande till andra grafikpapper.
Det borde inte vara så, men flärdfulla förpackningar och en märklig uppsjö av olika sorters papper i sortimenten fördyrar säkert.
Men det är klart att man vill sälja dyrare produkter för då tjänar man mer.

Jag räknade på vad m2 priset är på traditionellt grafikpapper i jmf. med coatat.

traditionellt grafikpapper:
BFK Rives              ca 100:- m2
Hahnemûhle          ca  50:- m2
IB Wahlström         ca  36:- m2
coatat papper för inkjet:
Hahnemühle German etching      ca 217:- m2
Canson Edtion Etching                ca 191:- m2
Canson BFK Rives PrintMaking  ca 260:- m2






tisdag 22 mars 2016

The Beatles Nice 1965 - aldrig visade fotografier


The Beatles
Fotografier av Christer Forss

För ett par år sedan visade min svåger Christer Forss mig svartvita negativ från en konsert med
the Beatles på Palais des Exposition i Nice 1965.
Han var på språkresa den sommaren för att förbättra sin franska. På plats upptäckte han och en kamrat att Beatles skulle uppträda och genast började de fundera på hur de skulle komma in på konserten. Kamraten skrev för en skoltidning och Christer hade en alldeles ny spegelreflexkamera med teleobjektiv. De gick till chefen för konserten och presenterade sig som journalister från Sverige som skrev för en ungdomstidning. Kamraten visade sin legitimation och Christer svängde lite extra med kameran på magen. 
Mannen tittade skeptiskt på dem och efter några andlösa sekunder fattade han pennan och skrev ut två ”laissez-passer”.

Jag scannade negativen och bearbetade digitalt och tyckte att dessa borde visas för publik
eftersom de var så fina och fotograferade i befintligt ljus vilket ger en speciell känsla av närvaro.
Nu har vi tagit beslutet att presentera fotografierna och har då också tagit fram en mapp med
speciellt utvalda bilder i en limiterad signerad edition om 6 olika från konserten.

Ulf Stålhane 2016

Om konserten
Beatles var ute på sin Europaturné.De hade flugit in till Nice dagen innan för att sedan flyga vidare
till Madrid den 1 juli 1965. Beatles spelade 12 låtar vid framträdandet och dessa var:
Twist and shout, She´s a woman, I´m a loser, Can´t buy me love, Baby´s in black, I wanna be your
man, A hard days night, Everybody trying to be my Baby, Rock & roll music, 
I feel fine, Ticket to ride och Long tall Sally.
Efteråt begav sig Beatles till La Fiesta nattklubb och körde bl a go cart.


Om editionen:
250ex a´6 bilder
storlek på bild 39x24cm
arkformat: ca 42x27cm
papper: Innova 315g 100% cotton
teknik: Pigment print

Produktion:
Stalhane studio edition

Samtliga bilder kan ses på min hemsida: www.stalhane.se















   











måndag 7 december 2015

Stockholmsbesök december 2015




















Blev nyligen invald till herrklubben Konstnärsklubben i Sthlm som är en gammal anrik sammanslutning och beslöt mig för att åka dit för att vara med på ceremonin.
Min gallerist i Sthlm Ingela S skall ha stängt en tid och därför ville jag också hämta en målning och kolla läget.  Hon behöll alla mina grafiska blad och som finns till salu även om själva galleriet är stängt.

Dessutom tog jag med mig två nya grafiska blad av KG Nilson för att lämna till Hedenius konsthandel. En ny upplaga av KG skall tryckas av Stalhane studio & edition. 

Det var trevligt på konstnärsklubben som inte har annat än manliga medlemmar än så länge.
Man kände att i väggarna satt mycket historia från gamla tider och möten.
Träffade en del bekanta men lärde även känna nya.
Som 60-åring gjorde väl inte medelåldern något våldsamt skutt nedåt.

På lördagen tog Anders Kappel som också åkt upp från Skåne och jag oss till Moderna museet.
Där var en stor utställning av islänningen Olufar Eliasson.
Vi var eniga om att det var en besvikelse och mest lustiga huset men det var mycket barn där som säkert tyckte det var kul.
En rysk konstruktivist - Anna-Chaja Kagan - från början av 1900-talet var kanske det mest imponerande denna fredag e.m.
Men det fanns mycket annat bra också.

Senare på fredag e.m skulle jag åka tåget hem men stormen Helga kom ivägen.
Efter fyra timmars väntande blev tåget till slut inställt och jag fick en extra natt i Peter Svedbergs citylya på Sveavägen.

Det var faktiskt tur i oturen för på lördagen åkte vi till kollektivverkstaden för att titta på Peters fantastiska utsmyckning till Citybanan. Sedan kikade vi också in i hans ateljé.

Innan mitt tåg gick hann vi in på IB Wahlströms konstnärsbutik.
En fin affär med utbildade konstnärer i personalen och en stor avdelning för webbutiken med lager och packning.

På klubben




Stockholms ström

Utsikt från kulturhuset

Anders på Sergels torg


Utsikt från Fjällgatan mot Gröna Lund

Peter Svedberg arbetar på sin utsmyckning








onsdag 9 september 2015

Giclée & pigment print - hantverk eller kopiering

I samband med Grafiska sällskapets 100-årsjubileum 2010 skrev jag en artikel i deras bok.
Den handlade om en relativ ny teknik som kan benämnas "Giclée" och innebär att man använder sig av digital bläckstråleteknik med pigmenterat bläck för att trycka konstgrafik.


Just namnet på tekniken har redan från början skapat diskussioner huruvida det egentligen borde heta "bläckstråleutskrift" och att namnet är ett sätt att få en simpel kopieringsmetod att låta "fint".
Screentryck t.ex. kallas för serigrafi när det handlar om konstgrafik så att särskilja hur en teknik brukas är inte unikt.
Jag använder själv mest beteckningen "Pigment print" för att jag tycker att det franska uttalet skapar förvirring men det är inte avgörande.
Vad som rent tekniskt är önskvärt med en grafisk metod borde vara hållbarheten på trycken och här är pigmenterat bläck på arkivbeständigt papper mycket bra.
Detta gäller även serigrafier och litografier som många gånger tryckts med icke hållbart material.

Var kommer hantverket in i processen?
Att gott hantverk inte tvunget betyder gjort med händerna på traditionellt sätt måste man ändå acceptera.
länk till mer info :https://www.stalhane.se/stalhane-studioedition

Mina verktyg: Två skärmar och digitalt ritbord med penna,
Pågående arbete med skapande av ett nytt grafisk blad av Ann Makander 2015.
Photoshop, en Epson 9900 44" (111cm) storfomatskrivare med 10 olika färger.












Tekniken att använda bläckstråleskrivare för att göra konstgrafik är egentligen precis som annan digital teknik använd med nyfikenhet, talang och kunskap ett fantastisk verktyg.
Det som både är en tillgång och en nackdel är att det är enkelt att skriva ut även med en professionell storformatsprinter. Kan man läsa manualen så kan även en grafiskt okunnig åstadkomma mycket bra tryck tekniskt. Och så är det med mycket annan digital teknik inom musik och skrift etc.
Det krävande hantverket har blivit enklare initialt men det öppnar också upp för högre krav och resultat.

Tyvärr har många konstgrafiskt okunniga sett möjlighet att tjäna pengar på att göra tryck både för amatörer som professionella konstnärer. Och främst för rena reproduktioner av befintliga konstverk som akvareller och oljemåleri.
Det här har förstört mycket för en i grund och botten mycket kreativ grafisk teknik med enorma möjligheter konstnärligt.
Var ligger det hantverksmässiga i ren digital reproduktionsgrafik?
Det borde till en stor del komma an på fotografens skicklighet att sätta ljus och känsla vid avfotograferingen av verket och inte vid printningen som faktiskt främst är en produkt av modern teknik. (i ett tidigare inlägg har jag i stort sett avfärdat scanning av konstverk i de flesta fall.)


Fotografering av en målning: KG Nilson.
Ljuskälla: två blixthuvuden med paraplyer.
Lagom avstånd från lins till verk
Fotograf: Camilla Gewing-Stålhane

Jag vill klargöra att det är inget fel att göra reproduktioner och även numrera och signera men skillnaden på en reproduktion och konstgrafiskt verk borde synas på försäljningsvärdet.
Att ta ett lika högt pris för en reproduktion som originalgrafik är inte riktigt och rätt.
Gränsen mellan reproduktion och originalgrafik följer inte bestämda skrivna regler som ibland anförs. Det handlar om etik, kunskap och känsla för materialet och tekniken.

Att ha en befintlig målning eller annat verk och idé som utgångspunkt för ett grafisk blad är ofta bra och vanligt oavsett grafisk teknik. Man går vidare men med andra uttrycksmedel och förutsättningar.
Att börja processen från "scratch" i datorn är givetvis en annan möjlighet.
Med digital teknik kan man ha en bra kontroll över färger och former. Tekniken ger nya kreativa idéer som kan testas på ett relativt okomplicerat sätt med hjälp av provtryck.
Man kan ångra och backa, spara olika versioner för senare utvärdering etc.
Ett digitalt ritbord med penna och ett bra ritprogram samt dator och en bra bildskärm är verktygen.
Jag har själv dubbla skärmar för att få bättre arbetsmiljö och hantering.

Men som vid all konstnärlig verksamhet krävs det gott omdöme och erfarenhet för att kunna värdera vad som är bra och inte bara simpla effekter.
Här ligger hantverket som alltid kräver känsla för materialet för att förstå och utnyttja möjligheterna i tekniken för att framhålla de verkliga konstnärliga värden som eftersträvas och uppkommer.
Det krävs talang, erfarenhet, kunskap, yrkesheder och allt som kännetecknar konstnärlig kvalitet.
Att bara briljera med fina maskiner och material är ointressant, bara för att jag har den snabbaste bilen betyder inte att jag är den bäste föraren.

Just branschen runt Giclée och utskrifter har präglats av en stor okunnighet och dålig känsla beträffande bildkonst och konstgrafik.
Många aktörer har presenterat rena reproduktioner utskrivna på akvarellpapper som något unikt och konstnärligt. Visst, tekniken ger mycket välliknande reproduktioner och drog man upp en liten akvarell i storformat så blev det imponerande.
Men här slutar ofta viljan och kunskapen att åstadkomma något mer än bara en estetisk sensation.
Man har dessutom ett vokabulär och framtoning som tyder på amatörism och okunskap som ger tekniken ett dåligt rykte.
En storformatskrivare är ingen jättestor investering mellan 25-70,000:- och kan placeras i ett befintligt utrymme utan ljus och rymd om man inte har några krav på arbetsmiljö.
En av teknikens stora fördelar är att man får fram provtryck för bedömning under arbetets gång och det kräver precis som i en målarateljé eller galleri bra ljus, avstånd och rymd.
Detta struntar man i eftersom varken kunskap eller vilja till att göra ett riktigt bra arbete saknas hos många.


"Garage" Ulf Stålhane 2015
Att kunna betrakta provtryck under bra ljus på en vägg är fundamentalt.
I min ateljé och studio har jag nästan 4m takhöjd,
underbart dagsljus och bra artificiell belysning.
Dessutom luftfuktare och god ventilation för en riktig arbetsmiljö.
Både konstnär, maskin och material fungerar bättre.






















Jag har under alla år jag arbetat med utskrifter efterfrågat coatat papper som håller en prisbild liknande den som andra grafikpapper håller men tyvärr har tillverkarna och säljarna verkat tro att fantasifulla namn och flärdfulla förpackningar är viktigare än en stabil och bra produkt.
Papper för utskrifter bör coatas för att inte färgen skall tränga in i basen och ge bleka färger.
Ett coatat papper ger ett fantastiskt färgdjup och briljans för att vara tryck på papper.
Jag accepterar givetvis att coatningen av papperet fördyrar det något men inte 2-3ggr.
Men det är klart att en dyr produkt ger större förtjänst för säljare och distributörer.

Jag har också hört argument att  papperskostnaden för ett tryck är 80:- eller 40:- inte har någon betydelse när sedan bladet säljs för 2-3000:-.
Nej, men ska man ta fram en upplaga på 3-400 ex. är initialkostnaden faktiskt 16,000.- lägre och det kan vara avgörande för om upplagan produceras.
Och stora upplagor och beställningar gynnar dessutom konstnären.

Varför coatar man koppartryckspapper och akvarellpapper?
Ett koppartryckspapper är ofta gjort för att blötas och skall under tryck ta upp färgen som finns i de djupa spår som etsats eller graverats i kopparplåt.
På ett akvarellpapper arbetar man med vattenfärg som skall torka och målas över i skikt det kräver en
viss kvalitet för att tåla så mycket vatten och bearbetning utan att lösas upp och bomullspapper har egenskaper som är bra för detta.
Därför kan man fråga sig varför man coatar papper som innehåller namnet etching (etsning) eller
aquarell och skryter med att det har 100% rag (bomull).

Borde inte det vara bättre att ta fram en pappersbas som är lämpat och gjort för inkjetteknik?

Jag misstänker att man tänkt på imagen, att misstänksamheten mot utskrifter som konstgrafisk teknik
gjort att man vill anspela på traditionella namn och beteckningar.
Och detta kan faktisk vara kontraproduktivt.
Man bör nog stå för att detta är en minst lika fin grafisk teknik som etsning, kopparstick, stenlitografi, serigrafi, fotopolymer, torrnål, träsnitt, xylografi, linoleumsnitt, mezzotint, akvatint etc. etc.
Men det är klart att ett töntigt eller ett namn på produkten som ger fel associationer kan bli negativt.
Det är inte främst papperets utseende eller namn som gör konstverket värdefullt.
Det skall bara göra sitt jobb.
Man försöker också få en mer hantverksmässigt image och utseende genom att skriva ut på andra material än papper t.ex. på plåt och handgjort papper. Precis som utskrifter på canvas(duk) är det för det mesta en slags "fake".
Vill man ha stora bilder utan montering med glas är montering av printar på skivmaterial betydligt bättre och ärligare.

Uppdatering 240419
För att få en relativt simpel grafisk teknik där det egentligen inte kräver så mycket mer än att kunna skriva ut på en vanlig bordskrivare för att få ett bra resultat så försöker man få det att låta exklusivt med "äkthetsintyg" och att man är "certifierad printstudio". Jag har fått flera chanser att bli "certifierad" men tycker att det befäster en felaktig syn på grafisk och konstnärlig kunnighet. 
Att lära sig sköta en storformatskrivare tar inte lång tid, läs intstruktionboken och man är en "tryckare".
Det påminner om när man köper en dyr Nikonkamera och är direkt fotoproffs men i gränslandet mellan amatör och proffs så blir det materiella viktigare än utbildning, känsla, talang och kunskaper.


Reviderad 20-06-20
Tyvärr har Innova inte kunnat leva upp till kvalitetskrav i tillverkning. 
Skräp, klumpar och ojämn coating har medfört att jag inte använder deras produkter längre.

Jag läste på en amerikansk site om inkjet:

"At the 40% humidity range, life is a dream in the studio."

Det är ofta alldeles för torrt i våra bostäder och arbetslokaler  ca 15% vinterhalvåret.


© Ulf Stålhane 2015