"The Printing Of Art"

www.stalhane.se/Anteckningar%201.pdf

Med anledning av kursen nu i höst på Malmö konsthögskola har jag skrivit ner lite tankar om tips som kom upp. Det är ingen handbok utan jag rekommenderar att man skaffar en Photoshopbok. De är tjocka och tar tid att läsa men allt behöver man inte kunna men det är bra att känna till....

Förlaga och vision

Jag utgår nästan alltid i min bildvärld från något jag sett.
Förr arbetade jag oftast från skisser eller utförliga studier gjorda direkt inför motivet.
Dessutom studerade jag och gjorde parafraser efter klassiska målningar av bl.a. Poussin och Uccello.
Från 90-talet och framåt har jag delvis använt mig av fotografiska förlagor och upptäckt kamerans fördelar och fotografiets funktion.
För det mesta har jag fotot som en skiss för att bearbetas och undersökas.
En avgörande skillnad mellan en bild från kameran och en skapad bild på en yta är att det senare görs  direkt på det medium som blir det slutliga konstverket.

Fotografi som konstart har en svaghet just i presentationen av bilden.
Att gå från kamera/bildskärm till en utskrift/kopia som sedan presenteras på en vägg fungerar inte alltid. En målning eller skulptur skapas oftast för att fungera i ett rumsligt sammanhang.

Det här är ett intressant ämne så jag tänker gå vidare med.

Nedan fotografisk förlaga från ett screen-shot och den slutliga grafiska bilden.
Här ser man båda på bildskärm men det grafiska verket är tänkt att presenteras på vägg...

Landing pad
pigment print 50x30cm
upplaga 30st

Fotografering av konst vs scanning

Stalhane studio och edition ›››    

giclée - pigmentprint - utveckling av metoder - konstfotografering - workshops 

I. Konstfotografering vs scanning
Som konstnär har jag alltid varit beroende av att mina verk kunnat reproducerats på ett bra sätt. Fotografering av målningar och teckningar är förknippat med olika mer eller mindre bra metoder.

Jag har använt mig av fotolampor, blixtar och utomhusljus.
Placerat ljuskällorna på olika avstånd och vinklar.
Utgått från film, skannad diafilm och digitalkameror etc.

Mindre teckningar har jag även skannat i en flatbäddskanner.

Absolut bäst resultat har jag fått med nyare högupplösta digitalkameror.

Jag har under mer än 12 år arbetat som konsult med utskrifter på pigmentskrivare.
Förutom digitalt producerad konstgrafik och fotografier har jag också tagit fram rena reproduktioner av konst där kraven på likhet varit höga.

Att utgå från film och scanna i en flatbäddscanner med dialock eller diascanner gav ett hyfsat resultat. Lampan sitter väldigt nära filmen och det är inte optimalt. En Imaconscanner med sin höga pelare är givetvis betydligt bättre men väldigt dyr.

Akvareller och teckningar har jag tidigare scannat med en professionell A3 flatbäddscanner.

De förra var väl ibland o.k. men blyertsteckningar blev jag aldrig nöjd med.
Det var något som inte kom med. Olja och akryl var inte bra alls.

Jag gjorde under år 2000 en stor oljemålning till JM bygg för bo01 i Malmö.

De scannade den i en mycket stor scanner även om jag tyckte att den borde fotograferats.

Resultatet som trycktes på en byggskylt var dåligt. Det blev inte alls som jag upplevde min målning.

Under åren har digitalkamerorna utvecklats otroligt.

Upplösning på 24 milj pixlar är tillräckligt för en A1 utskrift.

Färger och dynamik är mycket bra.

Vad det handlar om vid fotografering av konstverk är hur ljuset reflekteras från bildytan. Varje dokumentering måste göras med absolut känsla för hur konstnären vill att verket skall upplevas. Det här kräver erfarenhet och konstnärligt seende. Det finns lika många sätt att framställa ett konstverk som det finns konstnärer.

En felaktig skuggbildning kan totalt förrycka den koloristiska samspelet.

Med scanning har man ingen kontroll över detta.

Avståndet från ljuskällan till bildytan måste vara tillräcklig lång för att inte det skall bli för hårt ljus.

En beprövad bra metod att fotografera konst är ju utomhus en ljus mulen dag. Kan vara förenat med praktiska problem.

Det infallande ljuset träffar ytan och de färger man ser är de som reflekteras.

Svart alla färger absorberas - vitt alla reflekteras.

Så det säger sig självt att ljuskällan är viktig och även hur den träffar motivet.

Målningar kan vara blanka -matta. Det kan vara tunna lasurer eller pastosa penseldrag. 

Vid fotograferingen måste själva bilduttrycket komma fram på det sätt som konstnären tänkt sig.

Fotografering av en målning: KG Nilson.
Ljuskälla: två blixthuvuden med paraplyer.
Lagom avstånd från lins till verk

För mindre bilder kan man använda reproställ .
Här i min studio.

För en tid sedan hjälpte jag två kollegor med att ta fram reproduktioner av i ena fallet en målning i gråtoner på pannå och det andra små finstämda blyertsteckningar som fotograferades i studio av fotograf Camilla Gewing-Stålhane.

Målningen var tänkt att vara förlaga till en reproduktion i liten upplaga.

Men det ställdes stora krav på ett precist uttryck där gråtoner även skulle fungera under varierande ljusförhållanden.

Här kom min ateljé med funktionellt ljus och väggar att betrakta trycken på till sin rätt. 
Vi jämförde i dagsljus, lampljus och lysrör i olika färgtemperatur, styrka och förhållanden.

Materialet i målningen var akryl på board i olika gråskalor från mörk till ljust men även varm-kallkontrast.

Printen med små droppar i mikroskopiska punkter blandas optiskt medan måleriet är mer mekaniskt blandad. Efter ett större antal provprintar lyckades vi åstadkomma ett mycket bra och imponerande resultat.

Ann Böttcher har gjort som är utförda i blyerts på papper med fin grain är mycket detaljerade och utsökt tecknade med mycket fina linjer.

Strukturen i papperet och blyertsens karaktär som är halvblank av den ingående grafiten kan i vissa vinklar blänka och förändra teckningens utseende till det sämre.

Här är det oerhört viktigt att man kan uppleva bilden ur rätt förhållanden. De är små och intima och fungerar på nära håll.

Det gjordes först en flatbäddscanning på en firma som hade en A3 scanner.

Resultatet blev en förvisso mycket högupplöst bild men långt ifrån bra.

När teckningarna sedan fotograferades blev utgångsläget mycket närmare originalets uttryck.

Mer önskvärd information i papperets struktur och i blyertsens karaktär.

Vi gjorde sedan utskrifter med tanke på främst rättvisande dokumentation och presentation.

De flesta fotografier av målningar jag kommit i kontakt med är tagna med Hasselblad D och Canon 5d M II och två diffuserande blixtar som ljuskällor. Någon gång har även fyra blixthuvuden använts och även utan diffusion. Själv har jag även fotograferat i dagsljus och med fotolampor.

Efter små färgjusteringar där enskilda färger som t.ex. gult och cyan kan fela är resultaten väldigt bra. Scannade målningar är betydligt besvärligare med färgfel och märkliga artefakter.

Slutsatsen är att bildkonst skall fotograferas digitalt med en bra utrustning och i bra studio/ateljé. För detaljstudier av teknik går det bra att ta närbilder. Man kan även montera ihop delfoton till en helhet om det behövs. En kameralins ligger nära ögats lins funktion
All vidare bearbetning som utskrifter skall göras i studio/ateljé som har tillgång till bra betraktningsförhållanden som väggar, god takhöjd, tillgång till dagsljus och bra artificiellt ljus.

Väggarna fungerar inte bara för att sätta upp bilderna på utan även som reflektorer för skapa ett jämnare ljus. 

Att endast kunna betrakta bilder under en stark lampa likt ett operationsbord är utan värde.

Säger endast om skador och märken finns på ytan, alltså en ren produktionskontroll.

En scanner är endast för detaljerade dokument som kartor etc. Ljuskällan är alldeles för nära och olik annan belysning. Kanske är det så att ett tankefel uppkommer och man tror att ju närmare man befinner sig desto mer och bättre kan man återge.

Det är som att avläsa en stor bild genom en lupp eller mikroskop.

En 3-d scanner återger ju faktiska existerande former - inte hur färger upplevs. Man har länge kunnat göra exakta avgjutningar av skulpturer.

Medan målningar har  kopierats mekaniskt av skickliga kopister.

En reproduktion av en målning/teckning är inte en exakt kopia utan en bild av bilden och då måste en översättning och tolkning ingå.
Den måste göras med konstnärlig känsla och kunnighet.

Det kan inte en scanner...

Två böcker kan jag rekommendera som handlar om belysning och färg.

KG Nilson "Färglära"

Sölve Olsson "Ljus i konstmuseér".

Länk till inlägg om "Giclée och pigmentprint"

Som i allt kreativt är det omdömet som gäller och det kan man inte endast läsa sig till.

Det kommer av övning och talang.

©Ulf Stålhane 2014

Tycke och smak i Svenska dagbladet

Läste just en test av kompaktkameror i Svd.(nätupplaga)

Det förekommer ganska ofta att man förutom det praktiska handhavandet även uttalar sig om utseendet. En kamera fick omdömet ful, stor och klumpig.

Ganska dumt onödigt omdöme om man inte utvecklar det hela.

Smaken är olika och det vore tråkigt om allt såg lika ut.

Det måste trots allt varit några på det stora kameraföretaget med erfarenhet av design som tyckt att utseendet var o.k. ..och denna hiskeliga tingest säljer bra.

Misstänker att testaren har små fingrar också.

45 grader

En företeelse som jag retat mig på länge är de okänsliga och okunniga fotografer som av någon
anledning fått för sig att vrida kameran i 45 graders vinkel*. Troligen för att åstadkomma rörelse i bilden, någon tanke på att bildkomposition också handlar om känsla för balans verkar de totalt omedvetna om.

Bild och bildskapande handlar om perception och hur vår hjärna läser bilder, lägg huvudet på sidan och man uppfattar ändå verkligheten i balans. Läggs text i 45 grader kommer man automatiskt att lägga huvudet på sidan för att läsa.
Om man vill skapa osäkerhet och upphäva balansen kan givetvis horisonten luta. Ex om man befinner sig i ett flygplan eller karusell.
En vridning av bildplanet i vertikalled uppfattas naturliga men då skapas störtande linjer som enligt perspektivets regler skall vara vertikala. I verkligheten korrigeras detta av hjärnan
även om rör huvudet uppåt-nedåt.
Det här fenomenet att luta kameran snett horisontellt verkar vara en svensk vana och uppkommit ganska nyligen. Jag hittar hittills inga sneda bilder utan balans i böcker om internationellt fotografi. Men sjukdomar sprids...

Här nedan är ett litet collage från dagens Sydsvenskan. Bilderna är tagna av samma fotograf, Martin Lindeborg.

Usch!

*även andra vinklar förekommer i fotografernas kreativa lust att tänja gränser utan att begripa var dom finns.