Äkthet i samtiden

Jag arbetar nu för min utställning på Sjöbo konsthall den 21 februari och eftersom det var väldigt nyligen som jag hade utställningen i Stockholm  så uppkommer under så intensivt arbete en del tankar. För en del år sedan fick jag rådet av en äldre kollega att arbeta mig riktigt trött för det är då som man gör framsteg och hittar sig själv.
Och som jag upplever det nu ligger det mycket i det.
Just nu händer det väldigt mycket i mitt skapande trots att jag känner mig pressad.
Konstnären Peter Dahl yttrande något om sina målningar:
"De är de sorgliga resterna av storslagna expeditioner"
Kanske man inte behöver vara så självkritisk men det ligger mycket i vad han kände.
Kärnan i konst är en process som inte alltid följer vägen spikrakt men alla avstickare och omvägar leder ändå framåt.  Faran är väl om man kör i diket och inte kommer upp eller ännu värre tar genvägar.

Ända sedan 1800-talet har vi haft fotografiet som dokumenterande avbild och även som självständig konstart. Det är så att det finns samma värden i bra fotografi som i bra måleri beträffande uttryck, komposition, rörelse, balans etc. Däremot finns det en avgörande skillnad i materialet och mediet som konstnären utnyttjar för att skapa ett konstverk.
Man kan numera relativt enkelt med hjälp av digital teknik modifiera ett fotografi likt en målerisk process och det i sin tur kräver konstnärligt omdöme för att inte bara vara teknikeffekter.
Vad som ibland kritiseras när det handlar om digitalt producerad konstgrafik är att handen inte är närvarande men det är den inte alltid i vissa mer traditionella tekniker heller.
Jag tror man får acceptera skillnaderna mellan konstnärliga uttrycksmetoder men främst inse att det är det konstnärliga omdömet som avgöra.

En metod som jag känner mig främmande för är att som en del måleri är gjort med är att med hjälp av printers skriva ut fotografier på duk och sedan färglägga eller delvis måla på dessa.
Självklart är det inte något förkastligt men resultatet blir oftast egendomligt om man ser det som en variant av måleriskt uttryck.
Degas å andra sidan experimenterade med att måla på foton som en del av sitt sökande.
Att måla med fotografier som utgångspunkt för en självständig målning har gjorts av otaliga konstnärer med mycket bra resultat.
Monet fick frågan om vad han tyckte om detta och svarade: " Jag har sett fantastiska målningar gjorda efter foto och förfärliga gjorda efter naturen."
Så det beror främst på hur man använder sig av verktygen - är det för att ta genvägar eller undvika onödiga stopp på vägen.
Den engelske konstnären Sickert som brukade sig av fotografier menade om man kan klara sig utan fotografi som förlaga kan man också använda sig av det.
Det skulle jag använda i bedömningen av bemålade utskrifter också.
Det mesta som jag ser är egentligen bara "fake" och ett försök att ta genvägar.

R.Diebenkorn
amerikan 1922 -1993